Vad ska jag göra…

Jag är ju lite kluven. Mest blir jag väldigt stressad över att inte veta hur hösten kommer se ut. Jag har faktiskt bara några veckor kvar för att sedan kunna gå ut och arbeta som ekonomiassistent. Det är ju sjukt häftigt!

Jag har alltid haft begränsningar i att förstå alla siffror. Visst, resultatrapporten är ju lätt att förstå men inte hur den hänger ihop med balansen. Men nu har jag inte dessa problem mer och jag har lärt mig hysteriskt mycket under dessa knappa 10 månader som jag pluggat som jag pluggat.

Min start i livet har varit att vara blomsterhandlare i hela första delen av livet tills vi flyttade hit till Gränna. Tanken var att jag skulle vara ledig ett år eller två och varva ner lite men så kom det andra möjligheter farandes så till slut så hamnade jag på en restaurang/café. Två stockholmskillar som kommer till Gränna och köper en restaurang där jag lärt mig väldigt mycket inom denna bransch och även hur det är att vara bara en vanlig anställd och inte ägare.

Men, då de valde att abonnera ut stället pga olika anledningar, så valde jag att sluta och invänta en knäoperation istället. Men samtidigt så har vi en liten stuga på vår tomt som vi hyrt ut och hela förra sommaren var fullbokad. Detta innebär att jag inte hinner göra något annat på sommaren än att städa och fixa inför nya gäster och socialisera mig med nästa gäst som kommer, och jaga små skällande hundar som undrar vem som kliver ner i vår trädgård idag igen.

Och nu kommer det en sommar igen. Det ena knät är färdigopererat och jag hoppas att vi tar nästa till hösten. Stugan ligger ute för uthyrning i sommar igen och det ramlar det in övernattningar nästan dagligen. Skolan är slut om 6 veckor om vi bortser från att jag ska göra APL inom ett år.

Men vad ska jag sedan göra? Jag känner en liten stress i kroppen vilket verkar jätteonödigt då det är ganska lång tid tills jag måste börja arbeta igen då stugan är uthyrd till mitten på september.

Men alltså…. ni hör ju vad skruvad jag är. Det är verkligen hur roligt som helst att jobba med siffror och rapporter, eller göra härliga worddokument och excel är jag en hejare på för att inte kunnat annat, än att sätta =2+2 och fått en summa efter det. Nu håller jag på med databas och till och med det kan jag. Mina betyg är som sämst, C och det är superbra betyg då A är mycket väl godkänt+ och E är godkänt. Detta betyder ju faktiskt att jag är riktigt bra på det här med ekonomi och administration.

Ja ja, jag ska försöka sluta vara skruvad i huvudet nu och slutföra min databas, för att sedan gå ut och plantera lite blommor och njuta av att sista kursen är redovisning 2 och då kommer jag bli ännu duktigare på redovisning!

Saknat

Äntligen!

Om det är något som jag älskar och som jag nog har saknat lite, så är det att skriva.  För hundra år sedan, typ, så hade jag en blogg till min blomsteraffär Blomsterpinglan där jag delade med mig av allt möjligt som rörde företagandet och skapandet av blomsterkreationer.

Men det var då det.  Nu sitter jag här och har öppnat en hel massa nya grindar i livet och vi har hamnat i Gränna som är den sötaste lilla stad man bara kan tänka sig.

Här lever vi, jag och min sambo och våra två pudeltjejer som bråkar minst en gång om dagen gärna fler, i vårt underbara hus med härlig trädgård och liten stuga för uthyrning, Pinglans bakficka.

Kan tänkas att det jag just nu skriver här är ganska så ointressant och förmodligen lite äckligt med alla adjektiv som underbart och härligt, men det är för att jag absolut vill få ner mitt första inlägg på denna sida nu för sedan måste jag sätta mig med excelövningar för att få till ett riktigt bra betyg i den kurs som jag just nu läser för att till slut bli ekonomassistent från att ha varit florist i hela livet.

Jag är en person som oftast överdriver det mesta. Eller… det var faktiskt inte rättvist, jag överdriver inte utan jag maxar. Istället för att ha en hund har man två, tio blomkrukor kan lika gärna vara tjugo, plugga och nöja sig med godkänt när man kan få mvg,… du ser mönstret. Men detta kommer jag kunna utveckla mer när jag nu har min egna plattform där jag kan ta min plats och bara gasa rätt ut i etern.

Och vet du… om det bara är min pappa eller sambo som läser denna blogg så är det helt ok då jag får utlopp för något som jag älskar och kan sitta och titta tillbaks på och tänka att… men Anita, hur tänkte du nu eller guuuuuud vad bra du skrev och tänkte där.

Jag kan alltså ha denna blogg bara för mitt alldeles egna ego och spruta ut ord och bilder eller vad jag vill. Ganska smart skulle jag vilja påstå.